Såsom jag betraktar glädjen i det lilla, är det kopplat till mod. Mod att våga behålla ett öppet hjärta. Under livsresans gång får vi så många sårande ord, stötar och ilska i våra hjärtan att det är alltför enkelt att stänga det som ett skydd. Skyddet kan bestå i så många saker. Men jag är tacksam att ibland orka se.
Igår cyklade jag hem från mitt arbete. Jag medger utan diskussion att cyklingen går i promenadtakt. Det gör bragden inte mindre när den lokale pubservitören hejar glatt till mig när vi får ögonkontakt. Möten är av betydelse, trots det enbart blev ett kort hej. Personalen där är fantastiska, jag blev Du med dem efter kort tid. De har helt underbar mat där till humana priser, gör ju inte saken sämre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar